Folkhögskolornas ledning vädjar: Folkhögskolornas utbildningsuppdrag inom integrationen bör bevaras inom lagen om fritt bildningsarbete

UTTALANDE

Kvalitativ integration av flerspråkig befolkning är en del av försörjningsberedskapen. Det är inte ovidkommande vilket språk en halv miljon människor som bor i Finland talar eller vilken identitet de har. De som har flyttat till Finland har kommit till världens lyckligaste land, vars framgång bygger på bildning, finländskhet och nordisk samhällsordning.

Folkhögskolornas ledning, som samlades för rektorsdagar den 10–11 april 2025, är mycket oroad över det pågående förberedelsearbetet (TEM021:00/2024) inför regeringens halvtidsöverläggning, vars riktning skulle vara att sammanföra all integrationsutbildning med sysselsättningstjänsterna och minska finansieringen för integrationsutbildning med 15 miljoner euro. Förändringarna är planerade att genomföras år 2027. Detta skulle ta bort arrangemanget för integrationsutbildning från de folkhögskolorna, med mycket erfarenhet av den verksamheten och rasera fungerande strukturer.

Folkhögskolorna utför sitt lagstadgade bildningsuppdrag i utbildningen av flerspråkig befolkning kompetent
Folkhögskolorna har gedigen kompetens i utbildningen av flerspråkig befolkning. De har kompetent undervisningspersonal och kvalitativa lärmiljöer. Folkhögskolorna har arrangerat integrationsutbildning och läs- och skrivkunnighetsutbildning baserat på lagen om fri bildning (632/1998), och sedan 2021 har folkhögskolorna arrangerat motsvarande utbildning också för ungdomar som omfattas av läropliktslagen (1214/2020). Utbildningen finansieras som en del av statsandelarna för fri bildning (mom. 29.10.31). Uppdraget skrevs in i lagen om fri bildning och finansieringsmodellen togs i bruk år 2018 under ledning av undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Denna struktur bör inte raseras.

Folkhögskolornas utbildning säkerställer tillgången på integrationsfrämjande utbildning nationellt. Genomförandet av den föreslagna modellen skulle leda till en minskning av folkhögskolornas utbud. År 2023 studerade 7 200 personer vid folkhögskolornas integrationsutbildning och läs- och skrivkunnighetsutbildning inom fri bildning, och 2 000 i grundläggande vuxenutbildning. Finansieringen för integrationsutbildning inom fri bildning utgjorde år 2023 över 20 % av finansieringen för folkhögskolornas utbildning inom fri bildning. Om uppdraget skulle tas bort, skulle finansieringen för 21 folkhögskolor minska med över 30 %. Om dessa utbildningsinstitutioner upphör att verka, skulle även deras övriga utbildningsutbud försvinna. Folkhögskolorna är också arbetsgivare och skattebetalare i kommunerna. Kommunerna skulle inte kunna lita på att utbildningsinstitutionerna erbjuder integrationsutbildning. Kommunerna skulle behöva ta ansvar för hela utbildningsutbudet själva.

Bildning och arbete knyter till samhället
Integration av flerspråkig befolkning är mycket viktigt för utvecklingen av regionernas livskraft och sysselsättning. Integration främjas bäst genom utbildning som stödjer sysselsättning, samhällskunskaper, språkinlärning, kompetens samt säkerställer anslutning till integrationsfrämjande gemenskaper. Folkhögskolornas utbildning för invandrare stärker invandrarnas handlingskraft och delaktighet i det finska samhället. Detta förebygger utanförskap och polarisering.

E2 Forskningens färska effektstudie (04/2025) visar att folkhögskolornas inkluderande lärmiljö och individuella handledning, främjar språkinlärning, kunskap om det finländska samhället samt möjligheten att hitta sin egen väg i Finland.

Enligt studien upplevde studerandena att deras språkkunskaper förbättrades avsevärt genom folkhögskolans utbildning, och att de var redo att använda språket i praktiken. Folkhögskolornas lärare och lärmiljö spelade en stor roll i detta. En klar majoritet upplevde att de hade lärt sig viktig information om Finland (93 %), vilket har hjälpt dem att planera sin egen framtid, stärkt livshanteringen och främjat integrationen. Av de svarande upplevde 90 % att studierna hade förbättrat deras trivsel i Finland. Studien lyfter också starkt fram känslan av att vara en del av studerandegemenskapen (87 %). Att tillhöra en gemenskap minskar känslan av utanförskap, ensamhet och stödjer integrationen, vilket har stor betydelse för hela samhället. Även studerandenas upplevelse av sin egen förmåga stärktes i folkhögskolornas trygga och uppmuntrande lärmiljö. Detta stödjer också deltagandet i samhället och ökar säkerheten.

Enligt effektstudien framträder de samhälleliga effekterna av invandrarutbildningen som större än kostnaderna: När stöd till invandrare i utsatt position, erbjuds redan i ett tidigt skede, minskar det senare behovet av stöd och övergången från att vara konsumenter av tjänster till aktiva samhällsmedlemmar och arbetskraft påskyndas.

Folkhögskolorna ingår i beredskapsplanen för omfattande invandring – denna resurs är hotad
En stor del av folkhögskolorna är internatskolor, där invandrare både kan bo och studera. Folkhögskolorna ingår i Migrationsverkets beredskapsplan för omfattande invandring. I denna plan används folkhögskolornas campus vid behov som nödbostäder och tillfällig inkvartering för flyktingar. Även denna resurs och kompetens går förlorad om integrationsutbildning inte längre arrangeras vid folkhögskolorna.

Folkhögskolornas ledning vädjar till Finlands regering inför halvtidsöversynen:

Hur framgångsrik integrationen är, är avgörande för Finlands framgång och säkerhet. Folkhögskolorna utför sitt uppdrag att utbilda flerspråkig befolkning och stödja sysselsättning kvalitativt och effektivt. Deras utbildning är intensiv och arbetslivsanknytningen är stark. De gör utbildningen regionalt tillgänglig och kan svara på behoven hos invandrare i olika situationer. Enligt den färska studien främjar folkhögskolornas utbildning bred integration i samhället vid sidan av språkinlärningen. Genom fungerande integration stärker vi tillgången till kompetent arbetskraft, goda befolkningsrelationer och delaktighet. Denna kompetens bör inte kastas bort.

• Det finns redan en fungerande struktur för integrationsutbildning. Låt oss inte rasera den, utan stärka samarbetet mellan olika aktörer. Folkhögskolornas integrationsutbildningsuppdrag är inskrivet i lagen om fri bildning och läropliktslagen. Folkhögskolorna utför kunnigt uppdraget. Uppdraget bör bevaras som en del av lagen om fri bildning.

• Folkhögskolorna har fått i uppdrag att utbilda flerspråkig befolkning. Detta har blivit ett betydande verksamhetsområde. Att ta bort utbildningsuppdraget skulle äventyra folkhögskolenätverket och folkhögskolornas verksamhet. Låt oss inte äventyra utbildningsinstitutionernas totala verksamhet med förhastade administrativa beslut.

• Säkerställ flexibel tillgång på utbildning i regionerna för de olika målgrupperna, som ett samarbete mellan utbildningsinstitutionernas etablerade utbildningsutbud och kommunalt producerad eller upphandlad verksamhet.

• Nästan 10 000 personer studerar i folkhögskolornas integrationsutbildningar. Låt oss inte äventyra tillgången till kompetent arbetskraft genom att avsluta det utbildningsuppdraget.

• Säkerställ kontinuiteten av kvalitativa utbildningstjänster på båda inhemska språken genom att bevara folkhögskolornas uppdrag och finansiering för läs- och skrivkunnighetsutbildning, integrationsutbildning och grundläggande vuxenutbildning, som en del av utbildningslagstiftningen och -finansieringen.

Närmare information ger:

Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening rf

Tytti Pantsar, verksamhetsledare, tel 044 531 8000, tytti.pantsar@kansanopistot.fi
Kyösti Nyyssölä, ordförande, tel 044 5594400, kyosti.nyyssola@epopisto.fi