Riksdagsråd Vihriälä utsågs till hedersmedlem i Folkhögskolföreningen

Det årliga Kansanopistokokous som ordnas av Finlands folkhögskolor hölls på distans från Laajasalon opisto i Helsingfors den 23.9.2020, och i samband med det hölls även årsmötet.  Teman för tillställningen utgjordes av bildning i tiden, reformen av kontinuerligt lärande samt utvidgande av läroplikten. I riktlinjerna för regeringsprogrammets utbildningspolitiska reformer tilldelas också folkhögskolorna bildningsuppgifter.

Folkhögskolföreningens årsmöte kallade riksdagsråd Jukka Vihriälä till hedersmedlem i föreningen. Vihriälä har under en lång tid och på ett betydelsefullt sätt medverkat till att höja folkhögskolornas anseende i Finland. Vihriälä har vidgat vyerna för aktörer i kommuner och övriga organisationer vad gäller folkhögskolornas verksamhetsmöjligheter. Vihriälä har verkat som långvarig förtroendeman på Etelä-Pohjanmaan Opisto. Han har sedan 1985 verkat som medlem i styrelsen (direktion 2016-) i Korpisaaren säätiö som upprätthåller Etelä-Pohjanmaan Opisto och varit ordförande sedan år 1997. Vihriälä har också stött verksamheten vid Lehtimäen Opisto.

I sitt tal vid Folkhögskolmötet betonade Jukka Vihriälä bildningens betydelse för vidgande av de ungas världsbild. Vihriälä konstaterade att bildning hör till våra viktigaste värderingar och möjliggör också människans och samhällets frihet. I de finländska folkhögskolorna är jämlikhet och tolerans gemensamma värderingar. I folkhögskolan får den studerande vara sig själv och att godkänna sig själv är en utgångspunkt för att godkänna andra människor. Vihriälä betonade att en effektiv och högklassig utbildning är det bästa sättet att hindra ojämlikhet. Folkhögskolan lever i en brytningstid som för med sig förändringar i befolkningsstrukturen, en utveckling av datatekniken och en världsomfattande pandemi. Bildningsuppgiftens mångfald i folkhögskolan utgör en möjlighet. Folkhögskolan kan verka som en brobyggare mellan fritt bildningsarbete och examensinriktad utbildning. Folkhögskolorna åstadkommer resultat i den snabbt föränderliga tid som bildningspolitiken lever i. 

Finlands Folkhögskolförening har 13 hedersmedlemmar. De som har kallats till hedersmedlemmar har utmärkt sig på ett speciellt sätt inom folkhögskolarbete.